Plats för rubrik

Jag publicerade ett inlägg tidigare idag men tog bort det. Några av er hann läsa det vilket inte gör mig något. Efter närmare eftertanke kändes det dock för personligt för att kvarstå. Det är svårt att inte falla i den fälla en blogg alltför ofta utgör, en plats för ventilation av privata tankar. Därute finns gottegrisar som i sin tystnad bakom dataskärmen slukar denna information med hull och hår vilket inte ger något utbyte av tankar och åsikter. Tolkningsfriheten blir alltför stor vilket inte är min kopp chai-te. Hellre dialog än blottad monolog just när det handlar om mina erfarenheter och emotionella tillstånd, därav mitt val. Inga konstigheter, som Färjan-Håkan hade sagt.

Oavsett om ni firar eller ej så vill jag nu önska er alla en riktigt God Jul och ett fantastiskt Nytt År! Jag drar snart norrut för att rykta isbjörnar och polera igloos och återser er läsare när jag är åter i den tropiska (?) södern. Ta hand om er och glöm inte att kramas.



Musik non stop

Med tanke på hur mycket musik betyder för mitt välbefinnande förvånas jag faktiskt då jag upptäcker hur lite plats jag tillägnar just detta fenomen i bloggen. Så varför inte ta detta ypperliga tillfälle i akt och ändra på detta. Jag ska få be att tala om för er att jag alltför ofta utvecklar något av en besatthet inför låtar som under perioder tilltalar mig till den grad att jag finner det fullständigt logiskt att låta tonerna skapa skavsår i öronen. Mina grannar må vara trötta på den repeterande låtlistan som strömmar från mina högtalare, men följande fantastiska alster av tonkonst får jag just nu inte nog av.

Blue foundation - Bonfires
Lesbians on ecstasy - Sisters in the struggle
Gabriella Cilmi - Awkward game
The Murmurs - Genius
Chairlift - Bruises

Icke att förglömma "Robyn - Indestructible" vars nyligen släppta officiella video jag tänkte bjuda på här. Mycket nöje av vackert varma scener i ett fruset december.



Världsherravälde?

Imorse gjorde jag det förbjudna. Jag tog en annan persons tvätt-tid, oavsiktligen må jag tillägga då ett missförstånd skett gällande tidsbokningen. Nu föreställer ni er säkert att ett verbalt blodbad alá Grannfejden utspelade sig när min granne fann mig i full färd med att lasta in tvätt, då det här med tvätt-tid tycks vara något som får varje enskild individs bägare att rinna över och skapa översvämning. Men då får jag be er att tänka om. Denna händelse utmynnade i att jag gladeligen tilläts att slutföra mina två maskiner och att jag slutligen tilldelades en stor kram samt en önskan om att jag skulle få en riktigt fin dag (!) Jag börjar misstänka att jag nog har lite av en talang i vad gäller att bemöta människor. Jag gillar´t och smider nu givetvis planer i hur jag kan nyttja detta till min fördel i andra situationer.

A little pigeons bekännelser

Häromveckan när jag befann mig på stan i full färd att värva månadsgivare till min hjälporganisation inledde jag en öppningsfras mot en äldre man som kom emot mig med raska steg. Han uppmärksammade snabbt att jag jobbade för Läkare utan gränser och uttryckte sitt gillande. Han bad dock om ursäkt för att hans tid var knapp och riktade sina steg ut mot gatan. Han såg besvärad ut över att inte ha tid till att stanna men jag ursäktade honom vänligen och vinkade hejdå. Just om jag ska vända mig om hör jag honom ropa. Jag vänder åter min blick mot hans håll och ser hur han har stannat mitt i gatan med ett stort leende över sina läppar.

- Men du, jag har iallafall en get i Gambia som heter Bengt!
- Det är ju helt fantastiskt!
ropar jag tillbaka med ärlig inlevelse.

Jo jag vet, jag är en tönt. Men jag är iallfall en tönt vars tro på mänsklig godhet fick en härlig boost.


Wa-fa-fa-wey

I´m back. I fler avseenden än enbart här på bloggen. Min skrivtorka vad gäller den novell jag arbetat på tycks vara över och det ser ut som att det kan komma att bli ett större projekt än så. Måhända kan det komma att bli bokformat av mitt alster. Fem rykande färska sidor skrivna ikväll vittnar om att det nu bara kommer att fortsätta just så. Jag har även gjort comeback på annat håll, ett framsteg jag liknar vid personlig utveckling. Min fina vän S citerade häromdagen allas vår käre Winnerbäck och åsyftade sina nära och kära, inkluderat mig själv. Min älskling har ett hjärta av snö, så vitt som renaste, lenaste puder och nu vill hon falla fritt.

Och ja, jag faller nu äntligen fritt.

RSS 2.0