Tonight and the rest of my life

Jag tar genom detta inlägg en kort politikpaus. Efter många månader av enträgna timmar spenderade vid ändlösa listor via Spotify återgick jag häromdagen till min hederliga gamla Windows Media Player. Vad jag fann där överträffade mina vildaste förväntningar och fantastiska styrketoner strömmade återigen från mina högtalare. Förunderligt detta med musik, att så många år kan passera mellan varje lyssning men att känslan som låten framkallar återkommer som om att ingen tid överhuvudtaget har gått.

Den här låten hörde jag för första gången strax efter att jag sett filmen Lost and Delirious. Länge trodde jag att jag hört den i filmen men jag lät mig luras av ett youtube-klipp som använde sig av den till en trailer. Hursomhelst så baseras filmens handling på en flicka som placeras på ett internat och delar rum med två andra flickor. Hon upptäcker snabbt att hennes rumskamrater är ett kärlekspar och det tar inte heller lång tid innan en kärlek så stark som deras ändock sätts på prov pga yttre påtryckningar, normer och rädslor.

Filmen påverkade mig till den grad vid den tiden att den lever kvar inom mig än idag. Låten som vid samma tid lyckades snärja mitt hänförda sinne likaså, med dess underbryggande styrka och upplyftande budskap av att känna tillfredställelse av ett ögonblick i livet till den grad att man för resten av sina levnadsdagar vill vara kvar i ett sådant tillstånd. Ett tillstånd av styrka och lugn. Ha överseende med den något torra videon. Slut istället ögonen och lyssna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0